IngmarsöSagoÖ

Nej, det finns ingen Ingmar som har gett namn åt Ingmarsö. Namnet kommer i stället av alla de sjöar, inmarer, som en gång fanns på ön.
Inmarsö har förvandlats till Ingmarsö, som dock fortfarande är en sjörik ö med Storträsk, Lillträsk, Bergmar och Maren.

För tusen år sedan låg havsytan fem meter högre än i dag. Det betyder att nuvarande Ingmarsö till största delen låg under vatten. Några spridda holmar var det som så småningom skulle bli en sammanhängande landmassa.

Första gången Ingmarsö nämns i ett dokument är i jordaboken från år 1539. Öns fyra bönder skulle betala skatt, bland annat en halv tunna torsk, till kung Gustav Vasa.

En annan milstolpe i öns historia var när Karl XI skapade indelningsverket och ön skulle hålla en båtsman med ett torp. År 1694 stod Ingmarsös båtsmanstorp färdigt. Det finns fortfarande kvar och ligger vid Norrgårdenskolan.

Skärgårdslivet var fattigt och slitigt men trots det växte befolkningen. På 1800-talet tog man till svedjebruk för att få större odlingsytor och för att kunna försörja flera. År 1910 fanns 223 personer mantalsskrivna på ön.

Redan 1867 kom skolundervisning i gång för öns barn och år 1901 invigdes skolhuset. Det har byggts om och byggts till men är fortfarande skola för barn upp till och med sjätte klass. Byggnaden rymmer nu också bibliotek och daghem.

Öns affär är nästan lika gammal. Den öppnade år 1887 och verksamheten har varit i gång sedan dess. 1998 tog affären över ansvaret för öns postkontor.

På 1930-talet började sommargästerna komma. De hyrde rum av de bofasta, bodde på det gamla pensionatet eller byggde egna hus.

I dag är Ingmarsö en högst livaktig ö med ett trettiotal företag, bland annat båtvarv, plastfabrik, taxiväxel och hembageri.

Karin Enoksson-Torlén den 10 april 2002

redigerad november 2009 av BZ

En text av Hans Furuhagen har använts som källa.